Minnen och saknad… Människor, älskade. ⁣

Kanske det här året mer än nånsin känner vi av hur sårbart allt är. ⁣…

Åsså bjuder min eftermiddag på precis rätt ackompanjemang. Sjön som sprakade i färgexplosion igår är plötsligt en vemodig backdrop, ⁣dimman gör att jag inte ens kan se bron ut i vattnet.⁣

Men svart, vitt, grått kan också vara så smärtsamt vackert och avsaknaden av färg, så lik sorg, eller hur?⁣

Om det känns så, låt det va så. ⁣⁣

Dina känslor är inte i vägen.

Sorgen är bron över. Du behöver bara gå den. 
Massa kärlek❤🙏

Leave a Reply